Hallen i Ytterby

Utgrävningarna i Ytterby och sökandet efter Kungahällas föregångare uppvisar allt intressantare resultat, men frågan är om det bli någon fortsättning 2010. Nu läggs schaktet igen och pengar saknas.Fynden är spektakulära. Man har funnit minst tre generationer av hus som överlappar varandra. Den största byggnaden, en hall som är 36-38 meter lång och 7-9 meter bred, har stolphål som är upp till 50 centimeter i diameter. Stolphålen går 80-90 cm ner i marken. Utifrån keramikfynd, hustyp och flera C14-dateringar är det sannolikt att hallen är från perioden 600-1100 e Kr. Alltså en mycket imponerande byggnad som sannolikt nyttjats av stormän eller områdets makthavare. Dateringarna av de andra två husen är något mer osäkra. Det ena är troligen från förromersk järnålder (500 f.Kr. – Kr.f.) och det andra från romersk järnålder (Kr.f. – 400 e. Kr.) De arkeologiska undersökningarna har genomförts alldeles nedanför Västra Porten/Stora Smällen som är Bohusläns näst största gravfält, där de första gravarna är från yngre bronsåldern. Grävningarna har utförts av studenter från Göteborgs universitet under ledning av arkeologerna Johan Ling och Ulf Ragnesten tillsammans med projektledaren Kristina Bengtsson. Enligt Johan Ling är den stora frågan hur man ska få finansiering för ytterligare undersökningar. Att fortsätta med seminariegrävningar är inte aktuellt. Hittills har man öppnat upp cirka 500 kvadratmeter men det krävs minst det fyrdubbla för att närmare kunna fastställa platsens användning och betydelse.

Från: Kenth Lärk

Kollade på Claes Thellianders blogg kring projektet i Säm. Han har hittat precis det vi hoppas hitta i Alvhem (förutom en vendeltida stormannagård) en stavkyrka! Det känns rätt rimligt att den kan ha sett ut som stavkyrkan i Hedared eller den i Säm. De boende i Alvhem pekar på var kapellet skall ha stått och säger att vägen till Lödöse gick förbi här och att folk biktade sig i kyrkan efter att ha varit och syndat i Lödöse. Kyrkan i Säm verkar inte ha haft några gravar i nära anslutning, vilket kan vara värt att notera den dagen vi får gräva i Alvhem. Förutom lokalbefolkningen så är nog den bästa indikationen på ett kapell i Alvhem det faktum att det fanns en egen socken på 1500-talet som kallades ”Kapels Socken”.

Svear,Daner,Norrmän och Älvagrimmar

Lödöse är klart yngre än Sigtuna men med samma typ av systematik i sitt anläggande. Föregångaren till Lödöse är enligt min mening en eller flera Köpingar i Älven och dess mynning bl a Grönköping vid Skepplanda och Gamla Köpingen vid Trollhättan. Dessutom har säkert öarna utanför mynningen använts för handel som Brännö-Köpstads Ö. Strax efter anläggandet av Lödöse anläggs antagligen Kungahälla. Jag ser detta som ett Norskt/Danskt motdrag mot Lödöse. Lödöse ligger uppströms från Skepplanda och Grönköp och hela geografin med fornborgar, indikationer på spärrar mm säger mig att Lödöse varit Götarnas viktiga hamn i väster med sitt skydd vänt ut mot havet. För att komma upp till Lödöse får man segla gatlopp mellan fornborgar och andra försvarsanläggningar. (gör gärna en geografisk jämförelse med Götavirke i Östergötland) Venderna som brände Kungahälla på 1100-talet kan ha fått idén från de Götska/Svenska kungasläkterna som sedan länge hade förbindelser åt detta håll. De Isländska sagorna var oerhört pro-norska. Trots detta är Älven ingen integrerad del av det Norska riket. Här slåss norrmän mot Götar och Älvagrimmar. Det är Götarna som försvarar sig och det kommer inga högtidliga ord från Normänn om att trakten varit norsk etc. Älven är Götarnas och Älvagrimmarnas. Svenskar, Norrmän och Danskar gör framstötar. Denna process fortsatte i princip fram till dess Göteborg anlades

Karta

Karta från andra halvan av 1600-talet som visar på Alvhems strategiska läge. Härifrån kunde man kontrollera två landvägar samt två vattenvägar. Ån som går från Göta Älv och in i landet heter Grönån och var en viktig led in mot centrala Västergötland. Vid Grönån hittar vi de spännande ortsnamnen Grönköping, Skepplanda och Tängevallen samlade i ett fint litet kluster.

Fosfatkartering

Vi kommer att köra en fosfatkartering i Alvhem. Det är tydligen den metod som satte gruppen i Kungahälla på rätt spår. Höga fosfatvärden pekade tydligen ut en plats som inte hade det bästa krönläget vilket man kanske hade väntat sig för en hall. I stället valde man en plats med bra förutsättningar för att få ner stora takbärande stolpar. Det är kittlande med två städer i tidig medeltid (Lödöse och Kungahälla) som legat så oerhört nära varandra. Kanske båda har sitt ursprung i rika stormannagårdar inom synavstånd från städerna?